tisdag 20 mars 2012

Påven Johanna av Donna Woolfolk Cross

Handling
En mustig och färgsprakande historisk roman om en kvinna som brann för sin lust att lära, som inte lät sig avskräckas av någonting och som lyckades dupera hela den katolska världen och bli vald till påve i Rom. Den intelligenta och orädda unga Johanna trotsar det medeltida samhället och lär sig läsa och skriva. När hennes bror faller offer under vikingarnas framfart byter hon identitet och klär sig i broderns kläder. Som Johannes Anglicus beger sig Johanna till klostret Fulda, där brodern skulle ha fortsatt sina präststudier. Här förkovrar hon sig framför allt inom läkekonsten. Slutligen beger hon sig till Rom, staden hon länge drömt om. Där får hon tjänst som läkare och når en inflytelserik position som rådgivare i Vatikanen. Hon återser också sin älskade, riddaren Gerold. Kärlek, rävspel och halsbrytande äventyr - författaren kastar ljus över den fascinerande medeltiden på ett mycket underhållande sätt.
Donna Woolfolk Cross, lärare i engelska, ägnade sju år åt att samla material och skriva om denna omstridda historiska person och detta makalösa kvinnoöde.

Mina tankar
Den här boken var riktigt bra! Spännande personporträtt och gripande historia. Det som höjer boken ytterligare är ovissheten om den är sann eller ej. I slutet av boken finns en eftertext av författaren där hon lägger fram alla fakta som styrker trovärdigheten att denna person verkligen har funnits. Det som imponerar mest på mig är nog påvestolen med ett hål i botten som togs i bruk i och med påven efter Johanna. Den användes vid en cermoni när en påve skulle utses; den blivande påven fick sitta på stolen med rumpan bar och någon utsedd person fick undersöka så att påven verkligen var en man. Varför skulle en sådan sed påbörjas om inte en kvinna hade lyckats lura till sig påvetiteln innan?
Jag såg filmen direkt efteråt och den var helt OK. Höll sig till boken relativt bra även om vissa händelser lämnades utanför.

Betyg



Inga kommentarer: