Kråkflickan av Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundquist

Handling
Nutid. Stockholm.
Två kvinnor vars vägar korsas.
KRÅKFLICKAN handlar om svek och vad sveket kan göra med människor.

Psykoterapeuten Sofia Zetterlund utreder två klienter: Samuel Bai, barnsoldat från Sierra Leone och Victoria Bergman, en kvinna mitt i livet, bärande på ett stort, oläkt sår från barndomen.
Två olika människor med samma problematik: de visar båda tecken på multipla personligheter.

Samtidigt hittas en ung pojke död i ett buskage. Kroppen är svårt sargad. Torterad? Han är av utländsk härkomst och ärendet får låg prioritet då pojken saknar historia. Saknad av ingen?

Kriminalkommissarie Jeanette Kihlberg och terapeuten Sofia ställs inför samma fråga: hur mycket lidande kan en människa utsätta andra för innan hon själv upphör att vara människa och blir ett monster?

När de två kvinnliga utredarna dras alltmer till varandra kommer svekets krafter att hota även äppelträdsidyllen i Gamla Enskede.

Mina tankar
Min kille fick syn på omslaget och trodde att boken hette "Kräkflickan". Han undrade vad det var för en konstig bok som jag läste...
Redan från början nämns en kvinna som inreder sitt vardagsrum till ett fängelse och får med sig ett flyktingbarn hem. Sedan hittas ett flyktingbarn torterat och mördat och självklart antar jag att det är kvinnan som har gjort det. Det förstör min tankegång lite för jag kan inte följa polisernas arbete helhjärtat när jag "vet" att de letar efter fel gärningsman (de är fokuserade på att en man måste ha gjort det, inte en kvinna). När det sedan handlar om Victoria Bergman som verkar ha multipla personligheter så kopplar åtminstone jag ihop henne med den kvinnan som kidnappat ett flyktingbarn.
Jag tycker inte om att veta redan från början vem som är mördaren, så detta drar ner betyget för min del.
Däremot händer en del oväntade vändningar som fångar mitt intresse igen och det fokuseras mycket på relationerna i boken.
Jag tycker om att det är korta kapitel på 2-3 sidor, det för handlingen framåt i ett högt tempo.
Det är en riktigt bra bok men personligen föredrar jag deckare som fokuserar mer på att hitta gärningsmannen, istället för alla relationer mellan karaktärerna i boken.

Betyg