måndag 22 mars 2010

Hypnotisören av Lars Kepler


Handling
I ett omklädningsrum på en idrottsplats i Tumba utanför Stockholm hittas en man brutalt mördad. Sedan återfinns hans fru och dotter lika besinningslöst ihjälhuggna i familjens radhus. Avsikten tycks ha varit att utplåna hela familjen. Men sonen överlever, svårt skadad, och när kriminalkommissarie Joona Linna förstår att det finns ännu en familjemedlem kvar i livet, en syster, inser han vikten av att hitta henne innan mördaren gör det.

Sonen svävar in och ut ur medvetslöshet, och för att kunna skynda på förhörsprocessen tar Joona Linna kontakt med läkaren Erik Maria Bark och övertalar honom att hypnotisera pojken för att få en bild av händelseförloppet. Därmed bryter Erik Maria Bark sitt gamla löfte att aldrig mer hypnotisera och en skrämmande kedja av händelser tar obevekligt sin början.

Mina tankar
40 sidor in i boken tyckte jag inte alls om den. Jag störde mig på personporträtten och skrivstilen kändes väldigt banal, men sedan hände något och helt plötsligt blev boken mycket bättre. När jag hade kommit halvvägs hade jag en slags hat/kärlek till den. Jag störde mig fortfarande på många saker men samtidigt ville jag verkligen veta hur den skulle sluta.< Såhär i efterhand tycker jag att boken var en riktig nagelbitare med oväntade vändningar hela tiden och ledtrådar som nystar upp en fruktansvärd historia. Intressant att händelserna beskrivs från hur flera olika personer upplever dem. Däremot är det något med boken som gör att den känns väldigt barnsligt skriven och jag föredrar spänningsförfattare som Tess Gerritsen och Patricia Cornwell framför det här paret. Att betyget ändå blir relativt högt beror nästan enbart på att de trots allt håller kvar mitt intresse till sista sidan. Betyg




Inga kommentarer: